Att leva i en mardröm.

 

Jag var på många vis priviligierad och levde ett bra liv. Jag var ännu ganska ung och småbarnsmamma, hade ett bra och välavlönat arbete och ett stort och vackert hus. Vi levde i en idyll, där vi tyvärr tog alltför mycket för givet. Tyvärr är det så att du inte förstår vad du har innan det är förlorat. I vårt fall var det så. Vi tog för givet att vår himmel var blå och att vi hade vår underbara värld för alltid.

Vår värld kom att raseras en dag i maj när vi minst anade det. Jag råkade ut för en hämndaktion och vårt hem var måltavlan. Lyckligtvis kom ingen till skada. Sedan gick saker mycket snabbt, på några veckor fick vi lämna vårt hem och vi fick också skyddade identiteter. Vår värld kom att krympa drastiskt, vi tvingades in i en anonym tillvaro där folk  inte skulle veta mycket om vår förföljelse och kors. Jag tvingades även för en tid att byta mitt arbete. På något vis förlorade jag redan där en del av mig. Men vi hade varandra, för vår familj blev tight och tillsammans fanns inget som vi inte kunde klara oss igenom.

Detta är början på mitt livs svåraste resa och om detta kommer min blogg till stor del från nu att handla om.

 

                                              /vb12.jpg

5 dec 2015

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.    (klicka här för att förlänga premium)(info & kontakt)