Europa blöder

Ännu ett terroristattentat har inträffat i England, denna gång i London. Människor blir oskyldiga offer i besinningslöst hat. Människor offras i raseri och med en endast en avsikt, att söndra Europa.  Varför drabbas vi av detta vrede frågar många, men egentligen är det både logiskt och naturligt och ett stort misslyckande för den europeiska flyktingpolitiken och integreringen  av nyanlända och flyktingar, för Europa är på många vis ett slutet samhälle, där aldrig människor får en chans i det nya samhället.

Segregeringen råder och generationer växer upp i sina nya hemländer som andra klassens medborgare. Så mycket hat har genererats och har blivit en drivkraft för de yngre generationerna. Fanatism har skapats mer som ett maktmedel än som en  religös handling. För islam är en fredens religion och allt annat är okunskap.

Terrorismens avsikt är bara att söndra för att kunna härska. Detta är det enda fokuset som vi skall ha, när vi bekämpar denna brutala terror. Att aldrig ge vika för sin rädsla och att alltid välkomna människor med olika etniciteter och bakgrund. Detta är en rikedom i varje samhällsstruktur. Annars får vi ett stängt samhälle som skapar klyftor, såsom terroristerna eftersträvar.

Högerradikala krafter kan annars vinna mark? De vill se krig mot islam, antingen med våld eller med lag, de vill stänga moskéer, förbjuda koranen, låsa gränser eller åtminstone skapa en nationalistisk och antidemokratisk stat som Ungern. Det hade inte heller hindrat Salman Abedi, som föddes i Manchester, från att mörda barn och vidare har totalitära eller fascistiska stater, såna som även IS vill ha och som Stalin och Hitler skapade, andra nackdelar för att uttrycka det milt.

Men terrorismen plågar oss, skapar rädsla och bygger fördomar. Det är detta som är existentiell ångest, det är detta som är terrorism. Det är detta som slår sönder oss, när vi tvingas ställa frågor som saknar svarsalternativ.

Vi kan göra mycket, vi kan kriga, stifta lagar, utbilda, skärpa straff, ordna jobb, stänga gränser, stärka polisen, krossa klassklyftorna, övervaka, fotboja, förebygga, låsa in och gråta men det är den vidriga sanningen som plågar oss:

För det går aldrig att till fullo skydda ett öppet samhälle från människor som är beredda att ta sitt liv för att döda andra.

Personligen fruktar jag endast vad rädslan gör mot alla boende i Europa, det är denna rädsla som vi först måste reagera på och bekämpa. För annars vinner terrorn och detta får vi aldrig tillåta.

 

// Zannah

4 jun 2017