Likt en maskros sprungen ur asfalten.

Du finns på min näthinna,

ditt leende när vi kunde förlora oss i varandra,

ditt skratt och vår samhörighet,

när molnen skingrades

och världen blev hel och underbar.

Likt en maskros,

sprungen ur asfalten

Var vår kärlek,

trots alla moln på vår himmel.

Så fanns bara du

bara du....

 

                                                               /bkro2.jpg

 

 

1 okt 2016